









Dosla sam u nasem (sto se tice prirode) prelijepom gradicu Bosanska Krupa. Kad ovdje dodjem srce mi bude na mjestu par sati, dok se ne pocnem zivcirati na citavu situaciju ovog grada na samrt. Mislim da je najgore sto se sjecam kako je nekad prije rata bilo, i sto vidim kako je sad. Kako je zavladao idiotluk i bezobrazluk.
Danas sam trebala srediti neke dokumente. Inace sam glavni dio dokumentacije u Tuzli rijesila. Prvo sam i tamo naletila na notara br.1. Pravi idiot. Umisljena neka neotesana “voljela-bi-biti-gospodja” Tako da sam otisla kod drugog notara. I taj notar Azra Koval je bila za svaku pohvalu. Profesionalno, nasmijano i na vrijeme posao odradjen. Nazalost, skontam gresku u dokumentu , ali sam vec u Krupi pa sam morala otici kod novog notara da popravim. I nadjem tog jednog sto radi kao notar. Ispricam u cemu je problem i upitam za cijenu. Kaze 53 KM, i sutra ce biti gotovo. Znaci isti dokument kao iz Tuzle (u Tuzli 42KM ja mislim da je bilo) , samo treba prepisati i izmjeniti 2 reda. Znaci ne treba nista novo izmisljati. Pripremio je dokument i zamolio da mu kazem ako neke greske vidim. Sto sam i uradila nekih 5 puta dok sam popustila. Kao npr. mjesto rodjenja… Ako pise SKÖVDE, onda napisi SKÖVDE, ne pisi SOKVDE. I ne kontam zasto se ljuti ako ga ispravim 5 puta za istu rijec? Samo je trebao prepisati ono sto stoji u pasosu. Odustala sam da komentarisem poslije par gresaka.![]()
![]()
U medjuvremenu dok notar M. jedno po jedno ispravlja pridje mi radnik a mozda i sin (ne znam) i upitam ga kako to ako je cijena po tarifi u Tuzli kosta 40 i nesto maraka, a ovdje 53. Odgovor, pa i ovdje kosta 41 KM, to je M. nesto pogresno shvatio… Naravno…
Kad je sve bilo gotovo upitam fino ako mogu dobiti jos 2 kopije, i tad je nastao neki ogromni problem. Znaci Azra mi je dala 3 kopije, i to ih je ona sama ponudila. A kod M. to je bilo prosto neshvatljivo da dadne jos jednu kopiju i poceo je pravo “komentarisati””. U biti, ako hocu jos jednu kopiju moram uraditi jos jedan originalni dokument. Drugim rijecima platiti 41 KM. Sad ja njemu da objasnim da kad se salje postom, kao sto ja namjeravam, moze se desiti da nestane dokument. Desilo mi se to nekoliko puta (i to u par raznih drzava i to preporucena posiljka), da bi on meni ovim rijecima… “To je opsto obrazovanje poslati putem poste, i traziti izgubljeni paket. Uzmes telefon i zoves. To se uci u osnovnoj skoli.” … Ja sam se, blago receno, sokirala. I to je toliko bezobraznim tonom poceo pricati, i kroz svaki moj argument, se ton povisavao. A on je postajao sve bezobrazniji i bezobrazniji i jos krene u svoju kancelariju bez da se pozdravi?? WTF? Prosto neshvatljivo da ti dodje klient, i probas ga dignuti za novac, radis 100 gresaka a samo si trebao prepisati, i jos pocnes vrijedjati i ponizavati klienta kako je neskolovan i maltene maloumna umjesto da se ljudski pozdravi. Parola “kupac je kralj” se ovdje nikad nije cula a kamoli dozivjela. Sramota me priznati ali na kraju je i meni pukao film i pocela sam i ja galamiti tamo.
In my world people don´t kill because of some cartoons/ U mom svijetu ljudi ne ubijaju zbog stripova
In my world people treat each other with respect despite having different religions./ U mom svijetu ljudi respektiraju jedno drugo iako vjeruju u razlicite religije.
In my world religion is a phantasy that people need for various reasons, and that´s ok./ U mom svijetu je religija fantazija koja je ljudima zbog raznih razloga potrebna, i to je meni ok.
In my world a real journalist opens up the eyes and hearts of people making them understand each other and love each other not hate each other. / U mom svijetu pravi zurnalista otvori oci i srca ljudima i uci ih da razumiju jedno druge i da jedno drugo vole a ne da mrze jedno drugo.
So why do I have the feeling of being lonely in my world???/ Zasto se onda osjecam usamljena u mom svijetu???
Freedom of speech is not simply a freedom to think and say what you wish, but to speak for yourself, to speak from the heart, and to be accountable for your words.- Ian Mccallum
Sloboda govora nije jednostavno sloboda misliti i reći ono što želite, nego da govorite za sebe, da govorite od srca, ali isto tako da budete odgovorni za vaše riječi.– Ian Mccallum





























Yesterday, was a great documentary about the church (roman-catholic) and its way of handling money. It was almost that I couldn´t believe it is true. Imagine having a business with over 3000 branches only in Germany? Imagine now that this business doesn´t have any documents, is not paying taxes but is also received over 500.000.000 Euros (church tax not included) per year from the German state. Further, the church is keeping kindergartens, schools and hospitals with absolutely no control if people working there have the right competence except that they are church members. Since, it is easier just to pay then take a proper action to start new schools and hospitals the state is paying for all this. This means that the state practically pays for an institution to discriminate people not being church members, which is illegal according to the law. Further, in Germany as well as in the rest of the world no one, except the Vatikan, knows exactly how much real property the church owns. A bishop (maybe even cardinal, I do not recall) calculated that the minimal value of the property of roman catholic church lies around 200 billions (200.000.000.000) Euro…only in Germany. This bishop is fighting for the church members´ right to know how much money and real estates the church has and where exactly the money payed by the church members goes. In Rome, for example, experts calculate that at least every 3rd building is owned by the church. In Germany, Munich was mentioned, it´s the same. In Munich, it was only clear that an apartment of some cardinal was renovated for some 8.000.000 Euro. Now, as an atheist, I wonder how the church members can be persuaded or inspired (however you see it) to pay taxes for the church while the church literally swims in money?
Jucer, sam gledala dobar dokumentarac o crkvi (Rimsko-katoličkoj) i njen način rukovanja novcem. Skoro pa nisam mogla vjerovati šta sve rekoše. Zamislite, da imate firmu sa više od 3000 grana samo u Njemačkoj? Zamislite sada da ovakva firma nema apsolutno nikakve dokumente, ne plaća poreze, i čak i primi preko 500.000.000 eura (crkveni porez isključen) godišnje samo od Njemačke države. Nadalje, crkva drži vrtiće, škole i bolnice a nema apsolutno nikakvu kontrolu ako su ljudi koji tamo rade kompetentni za taj posao koji rade, osim da su članovi crkve. Budući da je lakše samo platiti nego preuzeti odgovornost za otvaranje novih škola i bolnica, država plaća za sve ove ustanove. To znači praktično da država plaća za institucije gdje se ljudi, koji nisu članovi crkve, diskriminiraju što je blago rečeno protivzakonito. Nadalje, u Njemačkoj kao i u ostatku svijeta niko, osim Vatikana, ne zna tačno koliko crkva posjeduje nekretnina (niti novca). Jedan biskup (možda čak i kardinal,ne sjećam se) je izračunao da je minimalna vrijednost imovine Rimsko-katoličke crkve oko 200 milijardi (200.000.000.000) Eura …Samo u Njemačkoj. Taj biskup se isto tako bori da članovi crkve dobiju pravo da tačno saznaju koliko nekretnina crkva posjeduje i gdje tačno članarine idu. U Rimu, na primjer, su stručnjaci izračunali da je najvjerovatnije svaka 3. zgrada u vlasništvu crkve. U Njemačkoj, Minhen je spomenut, isto tako. U Minhenu je bilo jasno da je samo jedan stan (od nekog kardinal) obnovljen za nekih 8.000.000 Eura. Sada se, kao ateista, pitam kako crkva svoje članove može ubijediti ili inspirisati (kako god to vidite) da uplati toliki novac, a bukvalno pliva u novcu?
Förra veckan…
var jag med min dotter på KS för en undersökning. Där sade dem att dottern skulle gå till vilken vårdcentral som helst. Jag fick till och med en kissmugg med mig där jag skulle försöka “fånga min dotters urin”. Jag frågade om det behövs någon remiss till vårdcentralen, men barnläkare svarade “Nej .- “Vi har ett superbra system så att vi kan gå in från alla vårdcentraler och se vilka prover din dotter måste göra“. Jag tänker -va´ fantastiskt. (De håller på och föra igenom det i München och det är en massa bök).”
Idag…
satt jag i en evighet och försökte fånga min dotters kiss. Hade någon sagt det för 10 år sedan hade jag gapskrattat rakt i ansiktet på den personen….Iaf. så lyckades jag med det konststycket (utan att bli blöt) och var mycket nöjd med mig själv måste jag erkänna. Efter det gick jag till vårdcentralen. Blir då ivägskickad till labbet. Allt är frid och fröjd. Blir uppropad. Går in . Säger personnumret och vilka prover hon ska ta. Då börjar problemen. Labassitenten säger att hon inte ser vilka prover min dotter ska ta. Hon har inte fått någon beställning så jag behöver en beställning på urinprov annars kan hon inte göra dem här proven. Nähep, jag pressar in mig hos en doktor för att doktorn ska läsa vad barnläkaren från KS skrivit i sin journal och skicka en beställning. Men nej, det funkade heller inte. För hon ser bara en gammal beställning och doktorn berättar -” vi kan inte sticka så små barn här. Det får du göra på KS. Jo men, det bästa vore om du åkte iväg till KS och gjorde alla undersökningar där“. Så nu måste jag återigen till KS för att göra ett urinprov och blodprov… Känns att mer effektivt än det här kan det knappast bli 😛
Idag, hade vi en bokad tid till barnläkaren. Väl framme på Karolinska sjukhuset ( Flemingsberg) märker jag att skyltningen är minst sagt usel. Antingen ska man ha väldigt mycket tid på sig för att lunka runt och hitta det man söker ELLER så får man ha tur och träffa någon (tålmodig) student som agerar vägvisare den 75.e gången den dagen. Man måste gå igenom hela universitetskomplexet och halva sjukhuset för att komma fram till huvudentrén och informationen (?)… En av skyltarna som fanns vid hissen visar antagligen avdelningarna. … men vilka avdelningarna är står det inget om…
Vidare kommer vi till barnläkaren (en snäll en), som gör en vanlig läkarkontroll (mäta blodtryck, vikt, längd). Jag märker att doktorn är färdig och frågar vad som hände med ultraljudskontrollen (det är ju för den vi kom dit). Barnläkaren svarar att i Sverige så får barnläkare inte göra dem här undersökningarna, för det måste göras av röntgenläkarna (?). Min hjärna tar inte in detta, då detta är en helt vanlig ultraljudskontroll som varenda barnläkare i Tyskland gör. Läkaren ser att vi fått en remisstid i november (?). Jag frågade om vi kan få undersökningen idag. Den tar 10 min. Men nej, röntgenavdelningen är fullbokad…
Negativt:
Karolinska är det sämsta sjukhuset jag har sett vad gäller skyltning. Pinsamt…
Att skicka en remiss till specialister för att de ska ta blodtryck och blodprov istället för att ta hand om svårt sjuka barn är en skymf mot alla sjuka barn och mot läkarkåren i sig. Det är extremt ineffektivt att specialister utför det arbete som en vanlig sjuksköterska kan göra på en vårdcentral. Alla förlorar på detta. Det konstigaste av allt tyckte jag ( förmodligen en kulturkrock Tyskland-Sverige) är att patienterna sitter där tysta utan att klaga ?? Vad har hänt med Sverige de senaste 10 åren???
Positivt: den störta ambulansen jag har sett. Väldigt cool… 🙂
och ultraljudsundersökningen, någon “lämnade återbud” så vi fick den gjord ändå 😉 Tack snälla läkare…
Surfing around the internet I came to a page about the book “How Rich People Think” that caught my attention. It was about Steve Siebold that has met and interviewed hundreds of millionaires trying to understand the way they are thinking in comparison to average earning people. According to the website in his book “How Rich People Think” he teaches how to think, to copy, to take measures and become rich. Here is the substance of his book:
An average person…
And? Are you thinking as a millioner? 😉
Citajuci stranice na internetu, naidjoh na stranicu o knjizi “How Rich People Think”- u prevodu “Kako Bogati Ljudi Razmisljaju” od Steve Siebolda. Steve Siebold je sreo i intervjuisao nekoliko stotina milionera s ciljem da skonta kako to milioneri razmisljaju u poredjenju sa prosjecno zaradjujucim ljudima. Strategija knjige je da nauci kako razmisljati, kopirati i kako poduzeti mjere da postanete bogati. Prezentiram vam srz knjige:
Prosjecne osobe…
I? Razmisljate li kao milioner 😉
picture taken from Högre inkomst nu
Listened to the news today and was surprised to hear that there are 30 000 slaves in Europe. 80-90% of these are women, mostly kept as sex slaves. That means at least 24 000 women are sex slaves. Today, this moment, this second. I wonder, what kind of a person one has to be to keep a human being as a slave. It would be interesting to see a documentary about these people because I believe as long as they exist there will be slavery.
Slušam danas radio i šokirala me činjenica da u Evropi ima čak 30 000 robova. Od tih su 80-90% žene, najčešće držane kao seksualne robinje. To znači da su u ovome trenutku, u ovoj sekundi, najmanje 24 000 žena seksualne robinje. Pitam se, kakva moraš biti osoba da bi držala tako jednu osobu robom. Bilo bi interesantno gledati neki dokumentarn o takvim ljudima, jer vjerujem dok je njih biće i robovlasništva…
The breaking news today in Bayern (Germany) -a right-wing-extremist judge had been employed in a district court which made me cogitate on the mentality of the profession of lawyers and medical doctors. On a meeting, a couple of years ago, a senior physician, now a director in a German hospital, made a very xenophobic comment. I always wondered why xenophobes have a profession where the CORE of the profession is that every human being is unique and equal with the same rights ? How can a xenophobe treat a patient , or judge objectively in the court when he/she already have all the prejudices in his/hers mind? How does such a person get the fabulous idea to study medicine or law when they already discriminate people? Why are people so simpleminded???